tisdag 20 oktober 2015

Ringen

Det blev ingen träning igår, kände mig för seg och hade lite för mycket träningsvärk så jag tog en vilodag och kör träning idag istället.

Tänkte istället dela med mig av min upplevelse med min förlovningsring/vigselring. När jag friade till Marlene så hade jag inte köpt en förlovningsring till henne. Jag vet att hon är kräsen när det gäller ringar och speciellt då en ring som förhoppningsvis ska sitta på hennes finger tills hon dör. Hon designa sin förra vigselring och jag anande att det skulle bli likadant den här gången :-)

Hur det skulle bli med min ring hade vi ingen aning om men till att börja med så satte jag min Edblads-ring på vänsterhandens ringfinger. Det är en ganska bred ring, 8mm i röttguld med en silverring som löper runt om i mitten, och den är på max 2mm. Vi köpte ringen på Birkakryssning i somras och jag har haft den på vänster långfinger sedan dess. Så det var bara att flytta över den. Den var en smula för stor men jag ville ha en ring som visade att jag var förlovad.

Hur skulle det nu bli med min ring, kort efter att vi gick ut med att vi hade förlovat oss så sa Marlenes kompis att hans man skulle självklart fixa våra ringar till kompispris, han är nämligen ädelstenshandlare och har guldsmedsbutik. Då började jakten på vad vi skulle ha. Marlene kom ganska snabbt fram till vad hon ville ha, en ring som ser ut som två/tre ringar. Med en rad rubiner, en rad diamanter och bara rent guld emellan. Stenarna skulle inte gå runt om utan det skulle vara 10 - 12st. Jag själv hade ingen aning, jag hade knappt föreställt mig att jag en dag skulle förlova och gifta mig så jag hade inte direkt ägnat ngn tid till att fundera hur jag ville att min eventuella ring skulle se ut. Men nu när det faktiskt var ett faktum, jag ska gifta mig så var det bara och sätta igång och fundera och prova.

Att leta ring är lite som att gå till optikern, man blir ganska snabbt förvirrad (optikern: bättre så eller så, nu då - bättre så eller så osv..., leta ring - det finns såååååå många olika). Vi gick in på massor av guldsmedsaffärer och tittade och provade. Jag ville ha en ovanlig ring, en helt vanlig slät vigselring gick fetbort. Tillslut så hittade jag en ring som jag fastnade för. En ring i vitguld som hade smalare ring ovanpå som löpte diagonalt. Lite som min Edblads ring men smalare. Jag testade ringen och konstaterade ganska snabbt att ha en ring som sticker ut var ganska opraktiskt och oskönt. När man höll ihop fingrarna så skavde den mellan lång- och ringfingret.

Men nu hade jag i alla fall en plan på vad kompisens man skulle kunna göra. Jag vände på konceptet, dvs en goldring på 6 mm med en 2mm bred ring som löper inuti, diagonalt och som inte sticker ut. Så efter att ha funderat färdigt skickade vi beställningen. Jag skulle få en egendesignad ring, ingen slät ring här inte.

Efter ett par veckor var så ringarna klara. Vi fick hem de en onsdag och Marlenes ring var klockren, så perfekt hon och jättefin.Min var också fin men det vita guldet försvann lite i det vanliga guldet, det poppade inte, det var lite svårt att se att det var två ringar i ett. Kompisens man hade givetvis sett det och tyckte att vi skulle etsa två smala ränder på vardera sida av det vita bandet. Han ville dock inte göra det innan jag hade fått se den ring jag faktiskt hade beställt. Så på måndagen skickade vi ner ringen till Halmstad igen. När jag kom hem från jobbet den dan sa jag till Marlene att jag kände mig naken utan min ring, att det var ngt som saknades... och då hade jag haft den på mig i mindre än fem dygn :-)

Efter någon vecka fick jag så tillbaka min ring och nu är det helt perfekt, precis som jag ville ha den. Jag bär den med stolthet och längtar till den dag då förlovningsringen blir en vigselring.

1 kommentar: